Tiden bara rusar iväg. Veckorna går och jag kryssar i fylla efter fylla, natt efter natt. Jag åkte till Sinai och badade topless mitt i natten med Saudis kustlinje i sikte, jag dansade till musiken som två ruskigt pårökta beduiner mödosamt spelade om och om igen, jag gick på toaletten i sällskap av fyra ödlor och jag sov på stranden med en stjärnhimmel så ruskigt klar att jag nästan kunde röra vid vintergatan. Bussen genom öknen gick sönder och jag tackade min lyckliga stjärna att jag satt bredvid den store, svenske, blonde mannen som är så lik en tysk mördarmaskin att han på gatan från flera Sieg Heil-hälsningar om dagen. Inte bara kände jag mig liten och trygg bredvid honom, jag är ju trots allt en kvinna och vi kan inte göra alltför mycket, det var ingen som gick förbi och nöp mig i rumpan, de stirrande blickarna hamnade som i ett blont filter och han var varm att luta huvudet mot.
Nu är jag hemma. Jag är så kåt att jag håller på att gå sönder. Snälla någon, kom hit och sätt på mig i den guldiga sängen.
