söndag 3 oktober 2010

om att vara kvinna i kairo:

Så hoppar jag in i en taxi, själv och säger vart jag ska. Zamalek. Om Kaltoum-statyn. Han är med på det. Men så fort han säger åt mig att "lugna ner mig" för att "bilen är ny" och jag inte borde "smälla så hårt med dörren" så fattar jag att han är ett creep. Jag stålsätter mig och förbereder mig på det som komma skall.

- Var är du i från?
- Sverige.
- Vad heter du?
- Mareya.
- Jag heter Ahmad. Vad gör du här?
- Pluggar.
- Du är så vacker vacker vacker.
- Tack.
- Är du gift?
- Ja.
- Här eller i Sverige?
- I Sverige.
- Vill du ha man i Egypten också?
- Nä.
- Du är så vacker vacker vacker.
- Tack.
- Jag ska gifta mig med dig.
- Hahaha.
- Ok?
- Nej tack. Jag har en man i Sverige.
- Men du kan ha en i Egypten också.
- Nej, det är harram.
- Är du muslim?
- Nej.
- Kristen?
- Ja.
- Har du barn?
- Nej.
- Är du "madam" eller virgin?
- Det där är inte okej! Sluta!
- Du är MADAM ELLER VIRGIN?
- Men sluta, det där är inte okej. Det är harram!
- MADAM ELER VIRGIN!
- SLUTA!

Ungefär så. Fast på arabiska då. Och det kanske verkar som att jag var kall och stenhård och orädd. Men fy fan. Jag får sån panik och blir rädd för mitt liv för man vet aldrig, och där satt han - den lönnfete Ahmad - och såg så jävla nöjd ut och jag önskar honom inget gott, den äckliga, äckliga jäveln. Låt mig vara ifred. Ba för att jag är vit knullar jag inte med LÖNNFETA ÄCKLIGA TAXICHAFFISAR SOM TROR ATT DE ÄR NÅT.