onsdag 27 oktober 2010

om förnedringens brant:

Såhär va. En sak som har hänt mig ett par gånger sen jag kom hit. Senast häromdagen. Jag var på en restaurang, jag höll på att kissa på mig, så jag sprang till toaletten, lägger inte märke till att där är inte är någon toalettkvinna*, eller tänker inte att det är konstigt att där inte är någon, så jag ba kissar och inser sedan, när det är för sent att det finns varken slang* eller toalettpapper. Man ba van: så vad gör man? Här antar jag att det är enklare för män eftersom de förmodligen, jag är inte helt haj på det där med snoppar i andra situationer än när de är hårda och i mig, men i alla fall, kan SKAKA av sig. Det kan man inte riktigt som kvinna. Så det är liksom bara att vandra nerför förnedringens brant och ta sin hand och liksom SKOPA av sig och sedan försöka krångla på sig kläderna med den andra handen samtidigt som man håller den första handen långt ifrån sig... Och sedan ta sig ut - och tack gode gud - tvätta händerna.

*toalettkvinna = dam som förser en med toapapper, vill ha en spänn eller två för det, och oftast ser väldigt sur ut. Ibland är de flera stycken. Ibland är de trevliga!
*slang = the way they roll i Mellanöstern. Inget toapapper. Man liksom duschar av sig. Vilket ju gör att man ofta ser folk som är helt blöta i röven och att man ganska ofta äntrar offentliga toaletter som känns lika fuktiga som regnskogen då folk liksom inte har nån teknik på det där sprutandet.