Han kommer hit, dansken. Med det långa håret och de mjuka läpparna. Med de tighta låren och den håriga kroppen. Han har hår på ryggen och jag tycker det är fint, på honom. Jag stryker fingrarna genom det, smeker det. Smeker honom. Han stannar i ett dygn. Vi dricker skumpa och äter praliner och han kysser mig, kommer upp bakifrån fåtöljen och lutar sig över mig, kysser mig uppifrån. Hela jag är en liten hög av herregud.

Vi blir så fulla, jag och dansken. Säker mest jag. Jag försöker balansera ett champagneglas mellan brösten och spiller vin i hela sängen. Han snurrar mig runt runt i natten till dirty dancing-temat och vi skrattar. Jag tänker: såhär kan det vara. Jag tänker: han är alldeles för gammal. Jag tänker: jag vill aldrig att han ska gå hem. Jag tänker: det här är livsfarligt.

Och vi knullar. Helvetes jävlar vad vi knullar. Oavbrutet. Från tio på kvällen till fem på eftermiddagen. Det är det enda vi gör. Vi knullar, vi sover lite, vi knullar, vi kelar. Vi knullar. Och han slickar mig. Gång på gång. Så att jag kommer tre gånger. Han lägger sin tyngd på mina lår och han slickar mig, låter mig inte fingra mig själv. Han vill göra det. Osäkerheten i mig först: vad är detta? Vill han det verkligen? Hur lång tid det tar, den där första gången. Hur jag efteråt inte har någon känsel i armarna, hur jag knappt kan hålla balansen. Och hur det går fortare sen, mycket fortare sen.

– Du har fitta i hela ansiktet, säger jag.
     Han skrattar.
     – Du har fisse i hele ansiktet, sagde hun, det er en bra början, säger han.
     Jag slickar på mitt pekfinger och försöker få bort resterna.
     – Det klär dig, säger jag.
     Han skrattar igen.

Vi suger på varandras läppar i tjugo minuter. Kanske inte så lång tid. Kanske längre. Det känns som en evighet på ett bra sätt. Det är inte ens kyss, det är det. Det är bara mina läppar kring hans, och hans läppar kring mina. Jag nästan somnar sådär. Med hans läpp kring min underläpp. Jag tänker: tänk om det var såhär.

Han sa innan, tidigare på kvällen, att vi är ju lika, vi kommer från samma. Jag tänker att det är så. Känslan när han drar mig intill sig, håller om mig. Snarkar i mitt öra. Jag ligger och lyssnar på hans snarkningar och de stör mig inte, trots att jag inte känner honom, trots att han är för gammal.

Jag brukar vilja att de går hem, männen. Tidigt. Fort. Speciellt om jag är bakfull. Knulla mig en gång till och gå. Men inte med honom. Jag önskar att han ska stanna, stanna hela helgen. Bara stanna. Ligga och slafsa med ansiktet i min fisse och säga att det nog är över åttio sorters blommor i La Primavera, och visa mig sina favorit musikalflashmobs och äta praliner från mina bröstvårtor och dricka champagne från min fisse

och jag har mina första smiskmärken på rumpan. Jag tänker att det är fint. Att det är fint att ena gången rider jag honom och han smiskar mig till huden bränner och andra gången rider jag honom och sitter ba stilla spänner mina fittmuskler om hans kuk, och han svarar: spänner sina kukmuskler i min fitta. Jag känner det. Han känner det. Jag tänker att jag vill stanna där, i den stunden, för alltid.