Idag ändrade en en notorisk internetsingel och ligga med miljontalsbrudar per dag-man som jag mött genom en obskyr dejtingsajt sin status från singel till in a relationship och började tamejfan nästan gråta. Hej nu får jag snart mens och hej den avgrundsdjupa brunnen av längtan som utgör hela mitt väsen. Haha. Dramatisk? Jag? Inte en chans. Men lite så. Vafan, om jag ändå hade en ligga med snygg man då och då-relation.

om att vara magdansös:

Jag har köpt nya arbetskläder...

Temat på de båda dräkterna är, och det var omedvetet - jag märkte det när jag kom hem och provade utstyrslarna, STRASS PÅ MUTTAN.

Jag anser min egen smak vara definitionen av smakfull. Yes.

Min hiss just nu:

This just in:

Det står ett får i mitt hus. I trappuppgången. Om några timmar skall det halal-slaktas. Förmodligen ute i trappen. Blir klabbigt och härligt. Såhär ser det ut just nu:

saker som inte är konstiga:

ett) Det är inte konstigt att restaurangen man ska äta lunch på är öppen - men helt nersläckt. Nänä, då sätter man sig bara i mörkret, beställer och sen nån gång halvvägs genom maten så tänder de som jobbar där ljuset. Har förmodligen med ekonomin att göra.

två) Det är inte konstigt att köra förbi en slaktare som mörar sina kadaver ute på gatan och har hängt upp dem på ett sätt som gör att de nästan, nästan nuddar vid kläderna som säljs precis under. Det är inte heller konstigt att man istället för att flytta på galgarna med kläder, eller hänga sina döda får och kor nån annanstans, tejpar man bara svansen på de djur som är närmast att nudda tyget, så det inte blir kött mot polyster utan tejpat kött mot polyester. Bra mycket bättre. Och så är det med det.

tre) Det är inte heller konstigt att man pyntar med ett kamelskelett när det inom några dagar är nationell fest...

Vad gör man inte för konsten?

Idag köpte jag en kroppstrumpa i nät med hål i skrevet av en åtta-årig pojke på gatan. Dekadens och barnarbete i en alldeles ljuvlig kombo, om jag får säga det själv. Tio mycket väl spenderade kronor. Aldrig har jag väl roat någon så mycket som när jag stapplar ut i lägenheten iförd kreationen och vrålar till min flatmate: KOLLA! DET ÄR ETT HÅL MELLAN BENEN!

tvättmaskingen från helvetet:

Nattligt samtal med tvättmaskinen. Eller ja, först:

Min flatmate går igenom tre, fyra faser av stadiet "FAAAN" då tvättmaskinen inte tar tvättmedlet, då tvättmaskinen hamnar på fel på program, då tvättmaskinen inte sköljer eller centrifugerar... Jg hör henne svära gång på gång och jag går in i badrummet för att kolla vad som händer. Och där står hon och pratar med maskinen. Eller, hon svär på den. VAFAAAAN svär hon. NU FÅR DU FAN SLUTA! svär hon. Jag tycker det är mycket komiskt och hänger på. Fast jag har några andra saker att säga.

- Du måste faktiskt lyssna på vad jag säger någon gång! Vi är två i den här relationen!

Flatmaten skrattar och fortsätter prata om sin tvätt och hur maskinen behandlar den för HÅRDHÄNT. Jag fortsätter på mitt spår:

- Och du måste förstå att du kan inte vara så hårdhänt jämt och ständigt! Ibland måste man ta det försiktigt! Allt kan inte gå i ett spår, jag är faktiskt människa! Ibland behöver jag mjukhet och förståelse.

Hon skrattar ännu mera och sen står vi där och muttrar framför den japanska tvättmaskinen, men som nu så acklimatiserad att man kan kalla den för arabisk. Din jävla jävel, säger vi. Jävla jävel.

om svordomar:

Jag jobbar på att lära mig svordomar, om jag inte tidigare nämnt det. Alla handlar om kvinnor och hor vi är horor och mödrar och liknande. Såhär va:

Kuss Ommak - din mammas fitta
Ma'rass - man som gillar att titta på när hans fru blir påsatt av andra män
Ibn Sharmuttah - son till en hora
Ibn El Mitnakah - son till en kvinna som knullar massvis av män, och minns jag inte fel så är det värre än att vara en hora för hon får inte ens betalt.

Kvinnan, både det heligaste och fulaste som finns. Toppen och botten. Svart eller vitt. Fy fan, alltså.

det feministiska korståget:

När en man som svar på frågan "Är du gift?" lyfter upp båda sina händer, slår dem emot varandra för att visa sina TVÅ silverringar (en på vardera hand) samt säger "Ja"... Betyder detta då att han har två fruar?

Det är sånt här jag brottas med i tjugofemmiljonersstaden. Mannen är i övrigt min lärare och förespråkar att man skall lära sig arabiska utan lexikon. Man ba: yeah right. Men trots de två eventuella fruarna så gillar jag honom. Jag håller mig dock på min kant och har under de politiska diskussionerna kommit med de här inläggen (vår relation har varat i tre dagar):

"Regeringern borde utveckla kvinnors rättigheter för det kommer leda till att landet blir både rikare och bättre."
En exempelmening när vi lekte med olika sätt att uttrycka konditionalis, här i den version på arabiska som innebär att det är nästintill OMÖJLIGT att det händer "Om jag gifter mig i år så lämnar jag universitet för att bli gravid och vara hemmafru".
Jag har också uttryckt mitt förakt angående en man som var dum i huvudet i en text vi läste. Minns jag inte fel så sa jag att han var både puckad, lat och tråkig. För det var han. Sen har jag också givit exempelmeningen "Om jag födde ett barn imorgon skulle jag låta min man ta hand om det". Tjofaderittan, en megakuk i fittan.

I övrigt hamnade jag i en ytterst beklämmande diskussion angående kvinnors behåring nån gång förra lördag omkring 0500. Några amerikaner och en överjävligt brudig svenska uttryckte sitt äckel över att kvinnan jag bor med inte rakar armhålorna. Där följde en lång utläggning från mig hur jävla obehagligt det är med människor som ständigt sexualiserar kvinnan, att ens hår på kroppen verkligen är ens enskilda val, att det är rent ut sagt GENERANDE med människor som inte inser det vansinniga att anse en NATURLIG kvinna vara en RAKAD kvinna... Och så vidare. Aldrig har jag väl önskar mig ett par håriga armhålor så mycket som när mannen bredvid mig frågade om jag var rakad. Tyvärr så är jag ju det, på grund av en hel massa orsaker. Osäkerhet och bla bla bla. Men ändå: mitt val. Jag svarade "Ja, jag rakar mig. Men jag jobbar som magdansös, så jag måste." Det godtogs. Fast inte riktigt av mig själv. Sen fick den där mannen också höra, som svar på hans "Men jag vill inte se hennes hår!" , att det nog fanns massa saker som hon inte ville se på honom. Han älskade mig. På riktigt. Helt oironiskt. Jag tror att jag kallade honom en sexistisk röv också. Det är så man gör kompisar, vet ni. Han insåg väl att jag hade rätt, det måste varit det.

Torsdag, en arabisk retroklubb där det är tjugotalstema men bandet spelar mest äldre jazzstandards och ingen charleston, men folket är utklädda, uppklädda och det är episkt och bra och pausmusik är bland annat Etta James och I just wanna make love to you, och och jag Daniel smög in varsin öl och det var gött.

Lördag. Karaoke-bar i Mohandessin. Kristallkronor, sammet, speglar, guld, en karaoke-lista som är tjockare än koranen och bibeln tillsammans. Män som sjöng My way om och om och om igen, dans, massa dans, hur allt förändras till en technoklubb på en sekund och plötsligt så hör man textraden som PUT YOUR PUSSY IN MY MOUTH och det är inget konstigt med det. Sen en lång diskussion om kroppsbehåring under småtimmarna. Öl.

Och idag hamnade jag på ett kaffeställde där det luktade avlopp. För att dölja detta så hade de en man som jobbade med att spraya luktegott överallt. Jag älskar den här stan.

Tydligen ser jag ut som Monica Lewinsky "but much prettier". Jag meddelade den amerikanske herren att det ju är en ära att se ut som damen som gav presidenten ett blow job - men att jag inte skulle göra det på herr Clinton. Dock Obama, inga problem. Han är het.

ringklockan:

Själv källan till ringklockan, ja, där det plingar liksom, sitter i den här lägenheten i KÖKET. Som om att det är där den som skall öppna dörren spenderar sin tid mestadels. Eller så bara överanalyserar jag, men ändå. I KÖKET. Nej, inte helt okej, alltså. Inte helt okej.

om att inte vilja:

Jag upplever ett tillstånd av total brist på studiemotivation. Igår lärde jag mig ordet för att begå självmord. Det har jag tänkt på flera gånger. Intihar, heter det. Det substantifierade verbet av att begå självmord. Bara en sån sak. I alla fall. Inte bara är det total brist på studiemotivation, det är också en existensiell kris. Vad ska jag med arabiskan till? Vad vill jag? Vill jag verkligen spendera mitt liv i Mellanöstern (svar: nej)? Är detta rätt? Om det inte är rätt vad vill jag då? Vad ska jag göra?

Det hela har lite resulterat i att jag ett) inte går till skolan två) sitter och längtar efter ett niotillfem jobb på ICA. tre) får jävla duktig flicka-ångest över punkt ett och kan inte njuta av inte göra någonting alls. Sen vill jag dessutom gå på gym också, men det är så stört dyrt här att jag inte tycker det är värt det. Tusen spänn i månaden för ett, förmodligen, rätt tattigt arabgym. Nej, tack. Så då sitter jag och surfar in på mitt vanliga gyms hemsida och riktigt frossar över schemat och tänker att oooh när jag kommer hem, då jävlar.

Just det, ja. Jag känner mig tjock också. Jag ÄR rätt tjock. Det spär ju på skithumöret något överjävligt det med.
Så längtar jag hem litegranna. Till Sverige och bryggkaffe och rätten att vara en människa.

Igår ropade en man något som direktöversatt skulle bli "Åh, tack min gud - en kurvig kvinna med mjölk(hy)!" efter mig. Det tyckte jag ändå var lite roligt. Komplimanger som de ropar fast de tror att man inte förstår är de bästa. Alla "Hot body" och "Beautiful" är mest äckliga.